Kemisk energilagring

Vätgas

Vätgas är en energibärare som kan både lagra och transportera energi i form av gas. Dock är inte vätgas någon energikälla, utan används endast för att hantera energi. Detta kemiska ämne består utav två väteatomer som betecknas som H2. Vätgas klassas som det lättaste och vanligaste grundämnet i universum i och med att gasen brinner rent och innehåller mer energi per kilo än fossila bränslen. Vätgas framställs på många olika sätt, men det vanligaste sättet är genom ångreformering. Vätgas framställs ur fossilgas genom att man hettar upp fossilgasen upp till 700–1000 grader med hjälp av en katalysator. En katalysators uppgift är att öka hastigheten hos en kemisk reaktion utan att den själv förbrukas under processen. Katalysatorer är vanliga som en komponent av en bil, och du kanske har hört talas om att stölder av katalysatorer har blivit alltmer vanligt på grund av de värdefulla metaller som de innehåller: platina, palladium och radium. Efter att fossilgasen hettas upp så bildas koldioxid och vätgas. I Sverige har inte vätgas använts så mycket, men i och med att EU satsar på vätgas så ökar Sveriges användning utav det också, och då använder man det för att dels lagra energi, dels för att framställa stål. I jämförelse med mekanisk energilagring, så används kemisk energi lagring till att lagra energi i kemiska föreningar såsom bränsle. Å andra sidan, när det kommer till mekanisk energilagring så lagrar man energi i form av rörelse eller tryck, med svänghjul eller pumpkraftverk. Batterier är en form att lagra energi inom kemisk energilagring och används ofta till små enheter som mobiltelefoner och dess miljöpåverkan sker under själva tillverkningen och återvinningen. Men däremot har mekaniska lagringsmetoder betydligt mindre miljöpåverkan och en längre livslängd. När det kommer till kostnad så är batterier dyrare och har en begränsad livslängd jämfört med mekaniska lagringsmetoder som är billigare och har en längre livslängd.

(Adian)

Fördelar med Vätgas:

• När vi säger att väte är förnybart menar man att det framställs av kolväten av förnybart ursprung, eller från förnybar el.
• Detta minskar klimatpåverkan med mer än 90 procent när man kör en bränslecellsbil, jämfört med en bensin- eller dieselbil.
• Den kan ge mest vattenånga vid förbränningen, ingen koldioxid jämfört med traditionella bränslen som bensin.
• Den kan användas direkt som bränsle i en motor, eller för att producera elektricitet i en bränslecell.
• En av dess viktigaste fördel är att den har ett stort fält inom flyget relaterat till elektriskt bränsle, eftersom blandningskraven gradvis kommer att öka under de kommande åren, och det är svårt att se något bra alternativ till kolväten för långa flygningar i dagsläget.

• Det är också troligt att bränsleceller och rent väte kommer att konkurrera i större utsträckning inom tunga vägtransporter, särskilt om industrin börjar förändras och använda väte i sin verksamhet eftersom vätgas kommer att finnas tillgängligt på många ställen för transportsektorn. väl.

(Kinana)

Nackdelar med Vätgas:

I dagsläget så produceras nästintill all vätgas med hjälp utav fossilbränslen, det är en säkerligen stor nackdel i produktionen utav vätgas eftersom det orsakar ett stort koldioxidutsläpp.

Även under transport för försäljning av produkten och så vidare behöver vätgasen pressas ihop under starkt tryck som i sin tur minskar energin, också är dessa behållare dyra eftersom det tryck dem behöver motstå för att säkerställa explosiv, brandrisken produkten har.

På andra sidan finns det möjlighet till att framställa ”grön vätgas” som produceras med hjälp utav el taget ifrån olika slags förnybara källor såsom vindkraftverk, vattenverk, solceller och så vidare. Nackdelen är dock att det gör vätgasen alltmer dyr att producera och få fram.

(Charlie)

Källor

• Vad är vätgas? – Energigas Sverige
• Hur fungerar vätgas? – Faktablad från Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se)
• Vätgas som drivmedel – Stockholms stad (hallbart.stockholm)
• Microsoft Word – Tjernlund-Westman (1).docx (diva-portal.org) (sid 17 och framåt)
• Framåt med vätgas i tanken – Vattenfall
• Bildkälla: File:H-2 atom.png – Wikimedia Commons