Underjordiska Värmelager – Effektiv Säsongslagring av Solvärme
Underjordiska värmelager används för att säsongs lagra solvärme och annan överskottsvärme för att kunna användas under kalla perioder. Tekniken bygger på att värme samlas in av solfångare eller spillvärme under sommarhalvåret och lagras sedan i marken, berggrunden eller vattenmagasin. När energibehovet ökar på vintern så återförs och användes i fjärrvärmesystem eller enskilda fastigheter.
De vanligaste typerna av underjordiska värmelager är bergvärmelager, akviferlager och grus-/jordlager.
- Bergvärmelager fungerar genom att värme lagras i berggrunden via borrhål där en vätskecirkulation transporterar och återför värmen vid behov.
- Akviferlager använder grundvatten för att lagra och transportera värme genom ett system av brunnar.
- Grus-/jordlager består av isolerade gropar fyllda med vatten, som fungerar som stora värmelager för att lagra överskottsvärme över längre perioder.
Dessa tekniker möjliggör året-runt-användning genom att lagra värme under sommaren
För och Nackdelar
Fördelar med Underjordiska Värmelagring är att det:
- Minskar beroendet av fossila bränslen och elberoende uppvärmning.
- Förbättrar energieffektiviteten genom att återanvända överskottsvärme.
- Låg miljöpåverkan och lång hållbarhet
- Kan integreras med fjärrvärme och andra förnybara energikällor.
- Kan minska energikostnaderna på lång sikt.
Nackdelar med Underjordiska Värmelagring är att det:
- Höga initiala investeringskostnader och lång återbetalningstid.
- Kräver specifika geologiska förhållanden för att vara effektivt.
- Värmeförluster kan uppstå vid otillräcklig isolering.
- Tar tid att ladda upp och använda optimalt, vilket kräver noggrann planering.
Hur stor del av Sveriges energibehov täcker det idag och i framtiden?
Underjordiska värmelager idag täcker en väldigt liten del av all Sveriges totala energiförsörjning. Ett exempel på detta är det gigantiska värmelagret i Västerås som kan lagra upp till 13 GWh fjärrvärme. Detta motsvarar en väldigt liten del när det kommer till hela Sveriges årliga energianvändning som ligger mellan 135 – 145 TWh. Källa
Trots den nuvarande begränsade användningen så finns det fortfarande potential för framtiden. Enligt en studie från Energimyndigheten från 2021 kan soldriven fjärrvärme med säsongslagring bidra med upp till 6 TWh per år. Det pågår även ett EU-projekt som syftar på att man ska kunna utveckal underjordisk värmelager för att värma hela städer utan att använda fossila bränslen.
Går den att lagra och på vilket sätt?
Just när det kommer till underjordiska värmelager går det faktiskt att lagra det på olika sätt.
- Borrhål – Man borrar djupa hål, 50–200 meter ner i marken, och pumpar ner varm vätska på sommaren. På vintern kan man ta upp värmen igen.
- Grundvattenlager (Akviferlager) – Man lagrar värme i ett grundvattenmagasin och tar upp den när det behövs. Källa
- Gropvärmelager – Man gräver en stor grop och fyller den med vatten. Värmen kommer från exempelvis solen eller spillvärme från industrier och kan lagras till senare. Källa