En Kritisk Överblick: Kemisk Energilagring
Kemisk energi är en potentiell energi, mer specifikt en energi med kemisk potential och en energi som finns lagrad inom alla ämnens atombindningar. När ett ämne förbränns leder till att bindningarna bryts, och ytterligare bindningar med lägre energi formas. Ifall det finns ett överskott av kemisk energi så skapas ljus-energi eller värme-energi i processen. Därför är kemisk energi en form av energi som kan förbrukas på många olika sätt. Med hjälp av vätgas kan man lagra denna kemiska energi, för att kunna förbruka den senare. Dagens samhälle använder sig mycket av den kemiska energin, då den är väldigt pålitlig. Så hur framställs den kemiska energin och hur ska man lagra den? (Oliver, Isak)
Vätgas
Väte är det första grundämnet i det periodiska systemet, eftersom varje väteatom innehåller en proton. Den kemiska beteckningen för väte är H. En vätemolekyl som innehåller 2 väteatomer är vätgas. Vätgas har stor potential som en metod för att lagra energi då vätgas är både energirik och en energibärare. Genom att tillsätta energi till väte så kommer det, tillsammans med den naturliga energi som redan finns i vätgasen, skapa mycket mer energi när man sedan förbränner vätgasen. Detta skapar en effektiv energilagring samt källa för energi. (Isak)
Kemisk Energilagring
Som staterat finns det många olika metoder. Med varierande omvandlingsförluster kan energi-producerande kemiska processer köras baklänges. Dock finns en ledande metod – elektrolys. Det går till på detta sätt: En elektrisk ström skickas genom en bassäng av vatten. Detta vatten innehåller en elektrolyt. Med hjälp av strömmen så sönderdelas vattenmolekylerna, vattnet spjälkas upp tills bara väte finns kvar, som både lagrar den skapade energin och redan är energirik. På det sättet blir det bara vätgas kvar. Men hur effektivt är detta, och är det någonting värt att fortsätta med? Vad kan vara negativt med denna metod av energilagring? (Oliver)
Fördelar & Nackdelar
Några fördelar med kemisk energilagring är att vätgas innehåller mer energi än fossila bränslen, däremot kan vätgasen också framställas med hjälp de fossila bränslena. Med att vätgasen är så energirikt så är det väldigt effektivt, och låga mängder energi krävs för höga mängder av elektricitet. Vätgasen som produceras kan inte bara användas för energilagring utan det kan även användas som bränsle i vätgasbilar. (Oliver)
Dock finns det flera nackdelar med den kemiska energilagringen, till exempel är problemet med energiförbrukning under lagringsfasen en nackdel. Vätgas har en kokpunkt på -252,8 grader Celsius vid atmosfärstryck. Detta innebär att en tredjedel av den lagrade energin kommer gå åt att lagra energin, vilket kommer leda till att endast två tredjedelar av energin kommer att kunna användas till annat bruk. (Isak)
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är Kemisk energilagring en metod att förvara och sedan förbruka kemisk energi, via användningen av vätgas samt elektrolys. Resultatet är en källa av högt effektiv energi, men dessutom höga kostnader och en förlust av energi genom lagringsprocessen. (Oliver)
Källförteckning:
Wikipedia: Potentiell energi – Wikipedia
Kemisk energi – Wikipedia
Energilagring – Wikipedia
Lunds Universitet: https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8907926&fileOId=8908328
Författare: Oliver Bäckström, Isak Roos