Biodiesel och etanol: Så driver vi framtidens fordon med förnybara bränslen

Förnybara bränslen för fordon

För att minska klimatpåverkan och få hållbara transporter har biodiesel och etanol blivit viktiga alternativ till fossila bränslen. Båda bränslena tillhör kategorin biodrivmedel, vilket innebär att de framställs från biologiskt material. Till exempel vegetabilistiska oljor, spannmål och sockerrör. Sverige försöker minska transporternas utsläpp genom att öka användningen av förnybara energikällor, där de oftast använder biodiesel och etanol.

Hur fungerar biodiesel och etanol?

Biodiesel framställs genom att omvandla växt baserade oljor eller animaliska fetter till ett bränsle som fungerar i dieselmotorer. Det är ett hållbart alternativ till vanlig diesel eftersom det minskar koldioxidutsläppen. Däremot kan det leda till miljöproblem eftersom stora delar av jordbruksmark går åt energi istället för mat.

Etanol framställs genom att jäsa socker från grödor, som exempelvis majs och vete. Etanol används oftast i bensinmotorer, som E85 (85% etanol och 15% bensin). Fördelen med etanol är att den minskar koldioxidutsläppen jämfört med vanlig bensin, men likt biodieseln så kan odlingen påverka produktionen av livsmedel och orsaka andra miljöproblem. Enligt vissa forskare är etanol dock ineffektivt och resurskrävande, det finns argument för att det inte är hållbart på lång sikt.

Hur stor del av Sveriges energibehov står biodiesel och etanol för?

Biodrivmedel som biodiesel och etanol är en viktig del av Sveriges transportsystem. Användningen av biodrivmedel inom transport har ökat de senaste åren och står nu för en större del av de olika drivmedlen. Detta bidrar till att minska Sveriges totala utsläpp. Dock ifrågasätts ofta biobränslets verkliga nytta för klimatet, då miljöorganisationen “Greenpeace” varnar för att de inte är så hållbara som de kanske framställs att vara, eftersom de påverkar klimatet negativt.

Går biodiesel och etanol att lagra?

Både biodiesel och etanol är relativt enkla att lagras, men har olika risker. Biodieseln kan vara känslig för låga temperaturer, vilket gör att den behöver speciella tillsatser för att undvika att bränslet stelnar under de kalla perioderna. Etanol kan absorbera vatten från luften som i sin tur kan orsaka problem om det inte lagras på rätt sätt. Båda bränslena kan lagras säkert om det är gjort rätt.

Källförteckning:

Trafikverket, transporternas klimatpåverkan.
https://bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo—for-dig-i-branschen/minskad-klimatpaverkan/transporternas-klimatpaverkan/

Svebio, om bioenergi.
https://www.svebio.se/om-bioenergi/

Naturskyddsföreningen, kolets kretslopp och människans påverkan.
https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/kolets-kretslopp/

Solör bioenergi, vad är biobränsle och bioenergi – och hur fungerar det?
https://solorbioenergi.se/biobransle-bioenergi-vad-ar-det-och-hur-funkar-det/

Klimatpolitiska rådet, utvecklingen på biodrivmedelsområdet.
https://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2021/04/2030sekretariatetanalysavtillgangochefterfraganpahallbarabiodrivmedel.pdf

Forskning & Framsteg, etanol – slöseri med resurser och energi
Etanol – slöseri med resurser och energi | Forskning & Framsteg

Greenpeace, tro inte på lögnen om biobränslen
Lögnen om biobränlsen – Greenpeace Sweden